Nu för tiden förvarar vi oftast bröd i plastpåse,
men för barar några decennier sedan var det självklart att använda brödlåda.

Bröd har genom historien förvarats och lagrats på olika sätt beroende på tidsepok, klimat och tillgång till förvaringsmöjligheter. Här är några vanliga metoder.

TORKNING OCH HÅRT BRÖD

I äldre tider, särskilt i Norden, var det vanligt att baka bröd som kunde lagras under lång tid. Hårt bröd, som knäckebröd, torkades helt och hållet för att hålla i månader eller till och med år. Det förvarades hängande i kökstaket eller i torra förråd.

Kvinna med huvudduk i bagarstuga, Borlänge. Knäckebröd hänger på stänger i taket. 
Foto: Nordiska museet/Kerstin Bernhard

SURDEGSBRÖD OCH NATURLIG KONSERVERING

Surdegsbröd har en naturligt längre hållbarhet än jästbröd eftersom syrorna i surdegen verkar konserverande. I många kulturer bakades stora limpor som kunde hålla sig ätbara i flera dagar till veckor.

FÖRVARING I LINNE ELLER TRÄKÄRL

Bröd förvarades ofta insvept i linne eller placerades i trä- eller lerkrukor för att skyddas från fukt och skadedjur. Bröden kunde också förvaras i sädesbingen bland spannmålen.Man bakade ofta limpor i svagare ugnsvärme en längre tid för att det skulle torka rakt igenom och på så sätt öka hållbarheten och undvika mögel.

JORDKÄLLARE OCH SVALA SKAFFERIER

Innan kylskåpets intåg förvarades bröd ofta i jordkällare eller skafferier där temperaturen var lägre och luftfuktigheten kontrollerad.

Jordkällare och fähus, Stora Häradshamra, Närtuna socken i Norrtälje kommun

PLASTPÅSAR OCH INDUSTRIELLA KONSERVERINGSMEDEL

Plastpåsar började användas för brödförvaring i svenska hushåll under 1960-talet. Denna förändring sammanföll med den ökande tillgången på plastprodukter och en förändring i konsumtionsmönster. Innan plastpåsens intåg förvarades bröd oftast i papperspåsar, linnepåsar eller brödboxar av trä eller metall. Plastpåsens fördelar, såsom att den kunde hålla brödet mjukt längre och skydda mot uttorkning, bidrog till dess popularitet. Dock medförde plastpåsar också en ökad risk för mögelbildning på grund av den täta förseglingen som kunde skapa en fuktig miljö.

INFRYSTA BRÖD

När frysar blev vanliga i svenska hushåll på 1960-talet började många frysa in bröd för längre hållbarhet. På 1950-talet blev det vanligt med kylskåp med frysfack. Separata frysar kom först under 60-talet. På 70-talet blev frysar självklar del i hushållen så elen byggdes ut och ökade möjligheten för förvaring genom frysning.