Under flera tusen år bestod spannmålen i Sverige av så kallade lantsorter. Lantbrukarna sparade en del av skörden för att använda till utsäde nästa år. Efter hand uppstod en lokal anpassning till platsen där de odlades. Lantsorterna kännetecknades av en säker, men låg skörd. Idag odlas de i begränsad omfattning, men har de senaste åren fått en renässans och allt fler återupptäcker deras spännande egenskaper.

Lantsorter har inte uppkommit genom systematisk växtförädling med korsningar och urval utan uppstod genom att lantbrukare år från år använde del av den egna skörden till utsäde. De varianter i grödan som växte bäst på platsen blev därför efterhand vanligare. På sikt blev hela sorten anpassad till platsen där den växte. Där odlingssäsongen var kort gynnades snabbt mognade plantor, där det regnade lite gynnades torktåliga plantor och så vidare.

Ett annat kännetecken för lantsorter är att de ofta är mycket variabla inom sorten. I samma gröda finns både långa och korta plantor, plantor med olika tålighet mot olika typer av väder, skadeinsekter och sjukdomar, och skillnader i mognadstid. Variationen gjorde att skördesäkerheten ökade, även om vädret skiftade år från år var det nästan alltid några varianter som klarade sig. Den totala skörden var dock ofta låg. Variationen i grödan upprätthölls genom att lantbrukare aktivt bytte utsäde med varandra.

Under 1900-talet kom lantsorterna successivt att nästan helt ersättas av sorter från växtförädlingsföretagen. Lantsorternas ojämnhet och ofta långa strå gjorde att de passade dåligt i ett mekaniserat jordbruk med handelsgödsel och andra insatsmedel. På senare år har lantsorter fått förnyad uppmärksamhet. De är robusta och klara olika former av extremväder bra. I ekologiskt lantbruk passar de ofta eftersom de är bättre på att konkurrera med ogräs än moderna sorter.

Lantsorter producerar mer bladmassa och halm än moderna sorter.
På så vis är de bättre på att skugga ut ogräs och passar bra in i ekologiskt lantbruk.
T.v. ’Lantvete Uppsala’, i mitten modernt vete ’Norin’, och t.h. ’Östgöta gråråg’.

Många lantsorter har dessutom fina kvalitetsegenskaper som bra näringsinnehåll och god smak. Även om de generellt ger lägre kärnskörd än moderna sorter, producerar de rikligt med halm, en värdefull resurs för lantbrukare med djurhållning.

Målning av veteskörd på 1500-talet i Nederländerna illustrerar strålängden väl.
The Harvesters, oljemålning av Pieter Bruegel the Elder.

Här kommer några exempel
(du kan hitta mer information om du googlar):
Dala lantvete
Ölandsvete
Nakenkorn
Nakenhavre
Svedjeråg
Östgöta grågård

Andra vetearter – Utöver brödvete finns flera andra vetearter. Dessa har ofta högt näringsinnehåll, men lite svagare gluten:
Enkorn
Emmer
Speltvete (mjölet kallas dinkel)

Här är några exempel på var du kan köpa äldre spannmålssorter, både mjöl, grötkross och hela kärnor. En del odlare har gårdsbutik, eller webbshop medan mjöl från lite större producenter, såsom Warbro Kvarn och Saltå kvarn, finns att köpa i välsorterade livsmedelsbutiker.

Ekologiska kvarnkartan innehåller många kvarnar i södra och mellansverige, men det finns även några mindre producenter längre norrut.

Norra Sverige
https://www.eldsmark.se
https://www.skaleskafferi.se
https://www.widichs.se

Mellansverige
https://www.saltakvarn.se
https://www.warbrokvarn.se
https://www.roslagskorn.se
https://www.logen.se
https://www.storahallsta.com
https://www.rabergaeko.se
https://www.orgakvarn.se
https://www.valtersten.se

Södra Sverige
https://www.forssakvarnagard.se
https://www.kallunda.se
https://www.limabackakvarn.se
https://www.appells.nu
https://www.bagers.se
Gotland, https://www.sigsarvelamb.se